perssonality.blogg.se

Perssonality är en blogg tänkt handla om mina hundar och katter, skrivandet, migrän och mig själv i största allmänhet.

Viken är din käraste ägodel?

Kategori: Allmänt

Ibland leder det ena till det andra. Jag satt vid datorn och kom på att jag ska göra hål i mitt manus och sätta in det i en pärm så det blir lättare att använda det som uppslagsverk. Lade upp det utskrivna på bordet tillsammans med pärmen och kom på att jag skulle vilja ha en dikt med också som dottern skrev för några år sedan och illustrerade. Den fanns inne vid skrivaren. Så jag gick dit och började leta i hyllan. Hittade inte det jag sökte, men gick därifrån med tanken att jag måste sortera grejerna jag har i hyllan.
 
Turen gick ut på toaletten av någon anledning där jag sorterade tvätten, och sedan återgick jag in i köket, där jag i några lådor förvarar hålslagningsmaskinen. När jag drog ut lådan och rotade fram det hittade jag min kanin. Min käraste kanin! Den jag - vad jag fått mig berättat för jag minns inte själv - fick när jag i princip var nyfödd.
 
Den är ganska ful och jag tittade på den och försökte se vad jag ser i den. Den är ful och håller knappt ihop men jag älskar den så mycket! Att kasta bort den skulle jag aldrig i helvete kunna göra. Den ligger i min låda längst ner under allt annat bara för att inget ska hända den. Då skulle en bit av mig gå sönder.
 
Jag vet tre saker jag varit så där rädd om. Den ena är då kaninen. Den andra är en filt jag fick av mamma för många år sedan med en häst på, och den har jag tänkt spara tills jag dör. Den vill jag bli nerbäddad i kistan i. Måste komma ihåg att ta hem en banankartong och lägga såna saker i så när dagen kommer vet alla i familjen vart sakerna är så jag får som jag vill. De ska inte behöva leta - vart har hon lagt den då - utan de ska veta. Den tredje saken är en kramdjurshund jag fick i väldigt unga år och som heter Twiggy.
 
Twiggy däremot har jag inte kvar. Sorgligt men sant. MEN jag vet var hon är. För hon finns kvar, djupt inne i mitt hjärta tillsammans med min syster. Hon fick den med sig på sin sista resa. När jag tog avsked från henne fick hon den av mig. Det var det finaste jag kunde ge henne och jag ville ge henne något att ha med sig däruppe tills den dag jag kommer.
 
Jag tror alla har något som betyder mest av allt för dem. Det kan vara stort eller litet, men alla har något som håller dem extra hårt om hjärtat. För mig är det då den här kaninen <3 
 
 
 
Kommentera inlägget här: