perssonality.blogg.se

Perssonality är en blogg tänkt handla om mina hundar och katter, skrivandet, migrän och mig själv i största allmänhet.

Halvnaken sanning =)

Kategori: Allmänt

Det var en gång en kvinna som jobbade med grisar och som hade en bästa vän som, vi kan kalla honom Martin, läste på Lantbruksskola. Det var ganska stor åldersskillnad mellan dem men jisses så buskul de hade dagarna han var på gården.
 
Egentligen gjorde Martin sin praktik på en av de andra gårdarna men ibland, när kvinnan hade tur, kom han över för att hjälpa till och lära sig mer om suggor och smågrisar. Kvinnan lät honom gärna vara med. Hon älskade sitt arbete och hon tyckte mycket om Martin. Han var en pigg och glad fläkt med tonvis av samma sjuka humor som hon själv.
 
Martin hade inte haft det så lätt i livet. I varje fall var det så han sa och kvinnan trodde honom. De började umgås mer och mer privat också. Hon henne stod kaffet alltid på och hon hade alltid tid för Martin som kunde trilla in både nu och då. Men det gjorde inget. De kunde sitta och prata i timmar, gå en runda, och prata lite till. Man kunde utan tvekan säga att Martin, sin ringa ålder till trots, blivit kvinnans bästa vän.
 
Det gick nog ett helt år, kanske till och med två, innan Martin berättade för kvinnan att han var homosexuell. Kvinnan tog ingen som helt notis om det. Jaha, och sen då? Han fick väl vara vad han ville. Eller ville och ville. Man är vad man är. Det är inget konstigt med det. Hon lyssnade på när han berättade lite grann om ämnet och Martin kunde inte dölja sin glädje att bli helt och fullt accepterad och att kvinnan inte tyckte ett dugg sämre om honom för erkännandet.
 
Martin agerade också som gårdarnas tvättrobot. Han extraknäckade med att tvätta andras stallar. Han var otroligt snabb och duktig på det. Men det gällde att stänga av maskinen innan man gick in i utrymmet han tvättade för annars fick man beträda det på egen risk. Och det fick kvinnan också lära sig senare, när hon själv skulle lära sig tvätta och få spindlar i ansiktet. Men det är en annan historia.
 
Kvinnan märkte att Martin drog lite på något och fick lirka lite ,men sedan kröp det fram att han träffat någon på en internetsight och ville överraska med bilder på sig själv. Han var ju bondeson och ville gärna ha bilder inom det ämnet. Men bilderna han tagit av sig själv blev inte bra. Kunde hon...? Ja, det gjorde kvinnan gärna. Hon hämtade en kamera för på den tiden hade hon ingen mobilkamera och jag tror inte han hade kamera i sin. Är inte säker men i vilket fall hämtade hon sin kamera och de tog lite bilder på honom när han struttade runt här och där.
 
Kvinnan och Martin kunde gå igång rätt bra när de sågs med samma sjuka humor. Det kunde börja med en helt vanlig skruv som de började skämta om och sen byggde de på en historia om den och i slutet var det så sjukt och så roligt att de kröp omkring på golvet och gapflabbade. Sådan blev hon. Kvinnan i sin ålder tillsammans med den där ynglingen. Men när det stod jobb på menyn då jävlar var det allvar och det blev riktigt bra resultat när de samarbetade med djuren.
 
Men i alla fall.
 
Det blev inga bra bilder den gången men ett par dagar efter skulle svinhuset tvättas. Och Martin var den som skulle göra det. Bäst som han höll på kom kvinnan in med kameran och skrek "strike a pose!" Och det gjorde han. Han var med på det och började ställa upp sig och göra sig till på alla möjliga vis. Det ena gav det andra och slutresultatet blev en halvnaken Martin i gummikläder i ett skitigt blött svinhus. Han var våt i hyn och ja, bilderna blev RIKTIGT BRA!
 
Kvinnan vet inte vart bilderna finns idag men hade ändå valt att inte publicera dem. Och hon frågade aldrig hur det gick, om det blev någon relation eller vad när hur. Kanske Martin inte vågade skickade bilderna. Kanske han gjorde det och träffade någon annan snygging? Who knowes? - inte kvinnan i alla fall!
 
 
Kommentera inlägget här: