perssonality.blogg.se

Perssonality är en blogg tänkt handla om mina hundar och katter, skrivandet, migrän och mig själv i största allmänhet.

Recension och minnen!

Kategori: Allmänt

Jag har hittat en ny författare vars böcker jag har lätt att älska! Det händer så sällan och jag blir lika glad varje gång! Hittills har jag mina favoritförfattare varit Leasly Pearse och Martin Melin.
 
Leasly Pearce (som är så svårt att stava till!) skriver om dåtidens kvinnor som hamnar i svårigheter. Det är blandat med drama och fakta. I varje fall så känns det så när man läser. Som om hon vet precis hur det var att vara kvinna förr. Nu var det länge sedan jag läste någon av hennes böcker men jag ska ge mig ut och jaga rätt på nya böcker och framför allt - ta in hennes gamla som jag har förvarade i brist på bokhylla. Nu har jag förvisso en hylla och den fylls med böcker igen, men någon riktig bokhylla har jag inte. Ni vet, en sån där stor som står i vardagsrummet. En sån där man kan gå i timmar och dra ut bok efter bok och bara bläddra?
 
Det fanns en gång när jag läste vansinnigt mycket. Så mycket att jag var med i en typ månadsklubb och prenumererade på böcker hem i brevlådan. Och många av böckerna finns kvar. Men många har också gallrats bort på grund av platsbrist. Och det är ofta jag tänker - vad fan hände? Varför slutade jag läsa? Och NÄR? Var det i samband med att första barnet kom? Att man då inte hade tid att läsa? För de sista åren har jag upptäckt att jag har jättesvårt för att sätta mig och läsa. Jag kan inte sitta stilla och koncentrera mig. Och hade jag inte vetat bättre hade jag trott att det beror på någon diagnos eller annan rastlöshet.
 
Men.
 
Jag har ju kunnat läsa i TIMMAR en gång i tiden.
 
Beror det då på att jag har svårt att hitta bra läsning?
 
Kanske.
 
Men jag har ju alltid haft Leasley =)
 
Sedan kom Martin Melin med "Status 12" och "Brott kan ej styrkas". Fantastiska böcker för en som älskar poliser som jag! Och som skriver om sin egen! Och javisst har jag mejlat med Melin. Har ställt frågor till honom och tyckt han är toppen. För han svarar på frågor - om man bara ge honom lite tid. Och jag köper systematiskt ALLA böcker om Hellgren! Och jag hade nog fortsatt fråga honom om saker om jag inte hittat min egen poliskontakt på nätet. Han ger mycket mer utvecklade svar, är alltid tillgänglig och framför allt. Vi pratas vid i telefon. Men - Melins böcker är verkligen att rekommendera om man gillar poliser. Det är inte det vanliga deckarstuket utan något helt annat!!
 
Och nu - Annika Bengtsson!!
 
Det är hon som startat Grim - Gris i motvind - och alltså "mitt" förlag. Men jag hade älskat hennes böcker ändå! Hon är helt fantastisk. Idag fick hennes bok Glömskelunden att skratta igenkännande tvärs över frukostbordet. Igår fick den mig nästan att gråta av sorg för det Monika gått igenom. Jag förstår hennes ilska mot sin före detta man precis. Det är så man skulle kunna mörda! Först läste jag hennes Kråkprinsessan och nu Glömskelunden. Båda har jag tyckt hade konstiga namn men när man läser dem förstår man, och då plötsligt är det väldigt BRA namn. Genialiska faktiskt. Och tro mig. En glömskelund hade varit bra att ha! Jag tror faktiskt jag ska fixa en.
 
Här är en bild på Glömskelunden. Kråkprinsessan är utlånad till mina arbetskamrater! Glömskelunden är en uppföljare till Kråkprinsessan på ett ganska oväntat sätt. Lättläst och väldigt - VÄLDIGT - bra! Ni kommer aldrig att kunna förutse slutet!
 
 
Kommentera inlägget här: