perssonality.blogg.se

Perssonality är en blogg tänkt handla om familjens djur och mig själv. Skrivandet är också en stor del av mig. Välkomna!

Försök att bli kvinna i klänning - del 2.

Kategori: Allmänt

Ja egentligen handlar det om kjolstyg men skit i det, det är nästan sak samma. Det hänger och slänger tyg om benen i båda. Den här händelsen hade jag faktiskt förträngt att den hände, så det blir lite hullerombuller i ordningen. Det här hände när jag skulle ta studenten så det är bra långt före händelsen jag skrev om igår.
 
Jag ville att min familj skulle vara extra stolt över mig den här dagen. Jag skulle ta studenten. Den enda i mitt liv. Det var distribution och kontor, en tvåårig linje, och kanske skulle man ha gått tre år på gymnasiet eller fler för att det ska räknas till en "riktig" student men nu är det som det är.
 
Kan ju tillägga en till rolig detalj innan jag fortsätter. Att det blev just distribution och kontor var bara för att det krävdes den linjen för att kunna söka vidare som reklamtecknare. Och det var det jag tänkte satsa på. Jag hade roat mig med att läsa kvällskurser i att texta och måla reklamskyltar i två terminer och redan haft stor nytta av det på mina praktiker i skolan. Att jag tvingats lära mig skriva maskin också under första året var mer ett nödvändigt ont. För jag skulle ju aldrig ha nytta av det. Jag skulle ju rita och texta!
 
Men sista terminen i skolan så ÄNDRADES reglerna och det var en helt annan linje man skulle läsa för att komma in på reklamskolan. Minns inte vilken men däremot besvikelsen som satt som gjuten att mina planer gått i kras. Men tänk om - TÄNK OM - jag idag fick träffa lärarinnan vi hade i skrivmaskinskunskapen och berätta för henne att jag skriver så väldigt mycket och till och med gjort en bok - shit alltså! VILKEN NYTTA OCH GLÄDJE jag har har fått av de två terminernas djävulskap. För att lära sig skriva utan att titta ner var SVÅRT och man grät av ilska ibland när man nästan var klar med sin uppgift och så skrev man fel och fick börja om!
 
Men i allafall.
 
Jag villle göra familjen och pojkvännen glada och förvånad min omgivning. Så jag valde vita studentkläder - en blus och kjol! Och nog fan höjdes det på många ögonbryn när jag kom till skolan i den utstyrseln. Folk kände knappt igen mig. Och jag sträckte på mig och jojo, jag kan om jag vill! Men oftast vill jag inte för jag är inte bekväm i att klä upp mig.
 
Vi satt i klassrummet. Läraren pratade på. Jag drömade mig bort och satte mig bekvämt på stolen. Gungade på den. Upp med ena benet på stolen bredvid som var tom och fick skönt gung. Gung... Gung... Gung... Det började bli ganska oroligt i klassen. Läraren fick hyssja klassen. Men det hjälpte inte. Det viskades. Tisslades och tasslades. Till slut blev fröken irriterad och frågade klassen vad det var som var så viktigt. Och då rätar sig en av killarna upp och tittar på mig med ett stort leende:
 
-STÄNG IGEN TÄLTET ÅSA!
 
Jag fattade först inte vad han menade men sedan... Helvetes jävlar! Jag hade ju glömt att jag inte hade brallor på mig och satt där med kjolen isär och visade hela klassen mina vinröda trosor. Vinröda trosor till detta vita. Hur tänkte jag??
 
Jag suckade satte mig ordentligt i blixtens hastighet och till och med läraren hade svårt att inte skratta. Mina bästa vänner skrattade också. Men jag fick bara gilla läget och ta kommentarerna efteråt. Det var faktiskt ganska snälla sådana. De fattade ju varför det hände och alla tyckte det var väldigt roligt - och modigt - att dyka upp i såna kläder när man inte brukade. Alla som kände mig visste ju att jag aldrig - ALDRIG - gick i annat än brallor. Men jag lät mig inte nedslås utan bjöd på det här och ett par timmar senare tog jag studenten - men jag var noga att hålla ihop benen på lagom höjd resten av kvällen ;-)
 
 
Kommentera inlägget här: