perssonality.blogg.se

Perssonality är en blogg tänkt handla om mina hundar och katter, skrivandet, migrän och mig själv i största allmänhet.

Esterrapport =)

Kategori: Allmänt

Våran Ester har helt förändrats den sista månaden! Från att ha varit en ledsen tjej som har en del svårigheter att gå, som magen krånglat på och som kräkts och haft diarré och som inte kan ta sig upp och ner från soffan och sängen själv, till en glatt skuttande och pratande hund som mår bättre än någonsin förut.
 
Ester trippar med på promenaderna nu och ler med hela ansiktet. Ögonen glittrar på henne och om man pratar med henne svarar hon på sitt sätt. Inte med ett skall utan med ett konstigt "rullande" läte jag inte hört någon annan hund framföra förut. Åtminstone inte någon av våra. Vi älskar alla det här lätet för det är så uppenbart att hon hälsar att allt är bra nu. Hon är så lycklig. Och hon går i trapporna precis som förr. Det är snarare vi som inte tillåter henne göra det hur som helst.
 
Ester hoppar inte gärna upp i sängar och soffor själv. Hon har kommit på att det behövs ju inte - vi ställer oss nedanför och gruffar istället så får man hjälp upp i knäet. Men hon sover på rygg igen och det har hon inte gjort på väldigt länge känns det som.
 
Vi var hos veterinären för en månad sedan, ungefär, och fick då veta att hennes återkommande problem med magen beror på Gastrit. Så det fick hon medicin emot, plus en ny sort smärtstillande att prova eftersom vi hade problem att få i henne den vi hade. Istället för att hon skulle ha 1 ganska stor platt och sträv tablett morgon och kväll fick hon nu en liten hårdare tablett att ta en gång per dygn. Den är så mycket lättare att ge. Tar hon den inte själv går det att trycka ner den i halsen på henne, vilket vi fick göra de första två dagarna. Sen kom hon igång att äta igen och nu äter hon som hon ska. Vi har gått från matvägran till kokt kyckling - blötfoder på burk - torrfoder.
 
Snart är det dags för nytt veternärbesök och då hoppas vi röntgen också funkar. Och att de ser vilken ENORM skillnad medicinen gör så hon får behålla den. Ni får ha en fortsatt glad midsommar, det tänker nämligen vi ha <3
 
Tusen kramar från oss!
 
 

Hur Skuggor av ljus föddes - eller - det handlar om utsatthet.

Kategori: Allmänt

Jag får ofta frågan hur jag kom på idén till Skuggor av ljus. 
 
Handlingen har vuxit fram dit den är idag. I början var Skuggor inte tänkt att läsas av någon annan än mig själv. Jag hade då, och har fortfarande, svårt att ställa mig upp och tala om för andra att det här har jag gjort och det är riktigt jävla bra. Det här en bok ni ska läsa!
 
Det är så mycket inte jag.
 
Skuggor var således bara för mig. När jag läser delar av det som finns kvar (hittat en uråldrig version på min nyligen kasserade gamla dator), långt innan den kraschade, långt innan någon annan fick läsa, så framstår en ganska udda och vacker text. Svårläst, javisst, det saknas gestaltningar och vimlar av styckeindelningar. Indrag i texten finns inte heller, och jag körde med talstreck.
 
Det är som en mycket lång raksträcka med vackra vyer att passera. Då och då kommer en bula och det händer något dramatiskt, men känslan man får är ändå att man åker på en jämn fin väg och inte behöver oroa sig för något. Jag har ofta undrat hur den kunde bli så. Vad var jag för person som skrev det där? Och vad var mitt syfte med den? För även om Kåre var en jävel som misshandlade sin fru så fanns det liksom inget att oroa sig för. Eller är det så att jag hade en inre trygghet då, som jag saknar nu, och därmed vågade anförtro mig vad som helst, fantisera om precis vad som helst, för jag visste, att ingen skulle läsa?
 
Vi lämnar det osagt.
 
Jag har alltid varit väldigt intresserad av polisen och under väldigt många år var min dröm att jobba i ett polishus. Kanske inte som polis, men att få ta del av miljön därinne. Jag tror aldrig jag växer ifrån den drömmen. Ebba var ett sätt att få ta del av en liten bit av det, hon jobbar där som städerska och förälskar sig i en av poliserna. Först handlade det mest som hennes bror, Ebba var mer en biroll, men senare växte hon sig större och brodern blev mindre. Hon blev kär i Micke, som hade sin Steph (som hon hette då) och det blev triangeldrama utan dess like. Men genom att göra henne till städerska hade jag en "legitim" anledning att göra en massa reserach. Jag tittade jättemycket på teve och på den turen var det B-turen och C-turen på tv3 som hägrade. Jag följde dem noga nogra och spelade in på video för att kunna se igen och igen och snappa upp allt jag ville åt. Studera kläder, lyssna på vad de sa, se hur de jobbade. Jag till och med ringde Karlskrona och fixade så jag fick komma dit på studiebesök. Det är länge sedan nu och jag minns inte så mycket av det. Jag tittade nog inte på samma saker nu som då.
 
Numera har jag polisvänner på Facebook som jag vänder mig till, varav den ena väldigt flitigt periodvis. Jag uppskattar otroligt mycket att de finns där för mig, dygnet om, i princip. Och om jag inte fattar vad de menar så är det bara att ringa eller be att bli kontaktad.
 
Ebba är en kvinna jag facineras myckert av. Jag tycker hon är spännande och lärorik. Utsatta kvinnor har jag alltid varit intresserad av. Men jag känner mig inte byxad till att själv jobba med sådant. Jag vill inte blanda ihop med mitt författarskap och kvinnojourer - som att jag utnyttjar jourer till att få stoff till mitt skrivande. Dessutom att jobba med sådant hade tagit skrivtid för mig. Men jag tycker att kvinnojourer gör ett EXTREMT viktigt och bra jobb och jag hyser mycket djup respekt för de som jobbar med utsatta kvinnor. En kvinna (ja, män också, men Ebba är ju kvinna så jag utgår ifrån henne) kan vara utsatt på så många olika sätt. Det finns inga gränser. Därför blev min Ebba en blandning av det jag är intresserad av. Hon far illa på mer än ett plan. En del läsare ser "bara" att hon får stryk ibland av Mattias men tro mig att hon har betydligt djupare problem än så. Och ju längre historen pågår dess djupare får man lära känna henne. Riktigt vad som pågår i hennes huvud tänker jag inte tala om. Inte heller varifrån kraften till henne kommer. Men den finns där och jag skulle förmodligen inte orka skriva om henne om jag inte haft Kåre som motpol.
 
Skuggor började således av intresse för grupper jag skriver om och var inte tänkt att läsas av någon. Så alla ni som läser Skuggor har fått ta del av något som känns väldigt privat för mig, bär den med er som en hemlighet. En hemlighet ni faktiskt få dela med er av.
 
Må så gott därute i värmen. Glöm inte att dricka mycket vatten! =D
 
 
 
 
 

Ester - hög som ett hus.

Kategori: Allmänt

Esterrapport.
 
Ester har inte ätit på ett par dagar nu och vi hade tid hos veterinären för ny röntgen igår. Så jag tog upp problemet och sa att det var ett återkommande med några månaders intervall, att hon slutar äta, kräks och har diarré. Hon har ju varit där förut för det. De kollade i journalen och tog hänsyn till det när det när de gjorde rutinkontrollen som vi regelbundet åker dit för sedan olyckan i mars.
 
Rönkten visade sig ligga nere så någon sådan gick inte att göra, men med känsliga fingrar och en hund som vägrat äta och inte fått behålla smärtstillandet hon får morgon och kväll så kunde man konstatera att hon har ont i ryggraden. Hon har dessutom gått ner nästan ett kilo sedan vi var där sist för en månad sedan. Hon gick stelt och en smula ovilligt, inte alls den glada Ester som det brukar vara när vi är där. Men jag sa som det var, ibland har hon såna här dagar och ibland går hon som tåget självt.
 
Det slutade med att vi fick nya mediciner till henne. Det ska dämpa infektionen hon har i magen (eller om det var inflammation de sa, minns inte riktigt) och är lite snällare än den hon fått tidigare. Innan vi skulle gå bad jag att få smärtstillande injicerat eftersom vi inte får henne att behålla tabletterna hemma. Absolut, sa de. Bra tanke! Så de hämtade en spruta.
- Ni tog väl med en munkorg, säger jag.
- Åh, javisst ja.
Ester är en liten symaskin av värsta sorten när det kommer till nålar och att bli stucken. Så det är bara att säga ifrån direkt, det är inga hårda hugg men fan så otrevligt när hon håller på. Och att bita veternärer går INTE för sig. Så han hämntade en munkorg, den sattes på, och Ester börjar genast rulla med ögonen och slänga med huvudet. Ett stick i nacken hann bli två innan vi var klara. Så säger han att lilla gumman kommer att bli påverkad av det här. Det är ett starkt som varar 12-24 timmar,ett som är ett narkotikaklassat, så hon kommer nog att bli hög. Det visar sig genom att hon blir lite pipig och groggy en stund.
 
Javisst.
 
Ester vägrade röra sig alls under hela kvällen igår. Hon satt bara rätt upp och ner och stirrade sig omkring när vi var ute. När vi var inne så låg hon platt fall på sin filt och sov. Senare igår satt hon med stora ögon och stirrade som hon aldrig gjort förut och jag undrar vad hon såg. Hallicunerade hon? Eller var hon bara väldigt smärtfri? Gungade golvet så hon inte tyckte om att gå och gungade famnen också? Hon var uppe och gick lite grann, pep och var lite så, men sedan sov hon som en stock hela natten. Och idag är hon som vanligt. Men hon vill inte äta. Inte ens kokt kycklig går ner.
 
Jaja. Det är lite motigt just nu. <3 Det är inte alltid lätt att heta Ester <3